Direktlänk till inlägg 15 juli 2014
Fyfan vad vidrigt. Fick en stor panikångest attack inatt.
Jag visste inte vart jag skulle ta vägen asså.
Inte så jävla roligt att få en panikångest attack när man
är helt själv hemma och så var det mitt i natten också.
Fyfan asså vilken panik jag fick.
Jag försökte verkligen hålla mig lugn men det går inte.
Tänkte till och med springa upp till min granne då ingen
svarade i telefonen...
Men jag fick till slut tag på mamma och hon skulle
komma ner direkt.
Under tiden så ringde jag till min storebror som fick
prata med mig tills mamma hade kommit hit.
Sen så kom brorsan upp hit då jag ville det,
då han också har panikångest och det kändes bättre
för mig att ha någon i närheten som vet hur jag känner.
Men paniken avtog endå inte. Allting blev bara värre.
Hjärtklappning, bland den värsta jag någonsin haft.
Stickningar och avdommningar i vänster armen..
Sedan började det göra ont i stället och då trodde jag
att jag fick en hjärtattack eller någonting liknande.
Så jag ville ringa ambulansen och jag ville springa
upp till grannen och be henne skjutsa in mig till akuten.
Men det blev inte så. Istället ringde jag pappa så att
han fick lugna ner mig då han hade haft panikångest
i 7 år och han kunde lugna mig med att berätta vad det
var som hände och varför jag kände som jag gjorde.
Men det kom tillbaka igen några minuter senare.
Så brorsan gav mig en av hans Attarax tabletter,
och efter några timmar så lyckades jag somna.
Och nu sitter jag här.
Och funderar på.. Varför?
Orkar seriöst inte må så här längre.
#Panik #Panikångest #Ångest #Panikångestattack #Ångestattack #Panikattack #Attack
Jag har funderat ett tag på om jag ska börja plugga igen eller inte, och som jag skrev i mitt tidigare blogginlägg så är det ju som så att jag har egentligen inget val. Jag har suttit hemma i fyra år nu och jag har inte kommit iväg på en enda arbets ...